Såhär fina kan de vara på ett fat när det kommer gäster.

Och såhär oaptitliga ser de ut trots fin cellofanpåse och allt... Det visade sig också igår på julmarknaden då besökarna visade viss skepsis mot denna sort. Vissa julgodisar är inte gjorda för att packas helt enkelt. Ska man ge bort den här sorten gör man nog bäst i att ge med ett litet fat som man radat upp de fint på, kanske lite cellofan runt och lite vackert band.

Hur som helst, ärligt talat smakar de först lussebullsdeg, men de växer i mina ögon. Helt klart värt att prova, åtminstone är det något nytt i knäck och ischokladsdjungeln. Nästa gång tar jag nog lite mer vitchoklad då jag tyckte att den smaken inte kom fram så mycket som jag önskade, och kanske lite mer pistagenötter.